En final, eller ett SM-guldavgörande i bäst av fem?

Det finns förespråkare för båda formerna i det pågående slutspelet i handboll. En gemensam final för både herrar och damer blev en succé med förbrödring och fullsatta arenor i Malmö, i Scandinavium och í Globen.

Bandyn har av hävd en enda final, hela Bandysverige möts, nu i Uppsala, tidigare i Stockholm. Innebandy nöjer sig med en gemensam finalfest. Ishockeyn skall alltid vara värst, kör i bäst av sju och är garanterat fulla hus. Men även basketens båda guldslutspel avgörs numera i först till fyra.

Fotbollen hade en period sina slutspel, som inte blev den framgång man hoppats på. Nu blir de lag som vinner Allsvenskan svenska mästare. Det är givetvis det sportsligt sett mest rättvisa.

Men slutspel ger en extra nerv. Och inte minst en exponering i media. Tv, med alla dess kanaler, är med på tåget. Vem vill inte vara med där? Förutom PR ger det inkomster. En final, låt vara med två matcher (för att nu ta handbollen som exempel), ger ett tillfälle, nu kan det bli tio. Med många fullsatta hallar.

Jag förstår att handbollen tar steget från ett möte till (förhoppningsvis) fem.

De tre/sex finalerna jag sett har varit stor idrott med härlig dramatik. Jag blir alltid lika imponerad när jag ser damer på internationell nivå spela. Svensk damhandboll med de främsta lagen, som nu Sävehof och Skuru, ger också högklassig underhållning. Tempot är imponerande.

Jag ser mycket gärna – även om mina Ystadvänner inte håller med – att båda finalerna avgöra i en femte match. God och spännande underhållning säger man inte nej till.

På något sätt unnar man båda klubbarna ett SM-guld. Det är två föreningar som under många, många år varit en av grundstenarna i det stabila bygge som är svensk handboll.

***

Det här täta matchandet två klubbar emellan ger en extra dimension. Coachernas förmåga sätts på prov. Och fingertoppskänslan. Inte minst vid valet av målvakt. I de två senaste matcherna var målvaktsspelet direkt avgörande, Skövdes Fabian Norsten i Ystad och YIF:s Niklas Kraft i Skövde i går.

Gårdagens tre skador, alla kollisions, på YIF:s Kim Andersson och Hampus Karlsson och Skövdes Bjarni Valdimarsson kan innebära problem. Det är tre oerhört viktiga kuggar i lagen. Vilken trupp har den största bredden? YIF kastade i går in Kasper Palmar och han bidrog i stor utsträckning till vändningen.

Har lagen fler jokrar?

Jag ser fram mot fredagsunderhållningen,

***

Och då i sällskap med CMores Charlie Sjöstrand, experten. Han har tagit över sändningarna och gör även intervjuerna med intressanta frågor och ställer helt programledaren Daniel Kristiansson i skuggan. Det tackar i alla fall jag för. Kristianssons okunnighet om spelet handboll lyser alltför kraftigt igenom. Charlie Sjöstrand är inte rädd för att korrigera honom.

Jennie Linnell, den andra experten, är ofta tröttsam i sina ideliga kommentarer om domsluten. Hon verkar aldrig nöjd.