Så är den då igång, herrarnas fotbollsallsvenska.

Det är trångt nu i tv-tablåerna, slutspel och kval i handboll för båda könen och sen och annan tredjeperiod i ishockeyslutspelet.

I onsdags dessutom en alldeles ypperlig landskamp för damer i handboll mellan Sverige och Danmark. Även om mästerskapskänslan saknades var det stor idrottsunderhållning med finess och tempo.

Nytt möte, nu i fotboll, Sverige och Danmarks damer i Malmö är det på fredag. Blir nog inget tittande. Långfredagen är inbokad för en kortare Konstrunda.

Periodens Avstå: VM för damer hockey.

***

Såg fem matcher i premiäromgången i Allsvenskan. Vet att jag inte är ensam med denna – jag medger – överkonsumtion.

Mycket finns att kommentera.

Ibland känns det dock som om debatten står stilla, det är upprepningar i vissa ämnen säsong efter säsong. Som nu det här med naturgräs, hybridgräs och varierade slag av konstgräs. Det går inte i det här landet att spela seriematcher från april till december på naturgräs.

AIK klagade – redan före avspark – på gräsunderlaget på Örjans vall i sydliga Halmstad. Av vad jag förstått tvingas Värnamo och Degerfors flytta sina hemmapremiärer till arenor med konstgräs.

Och här i Malmö kan kommunen i helgen inte bjuda på acceptabelt naturgräsunderlag utan lag i division 1 och 2 måste spela sina matcher på Limhamns konstgräs.

Konstgräs är svensk fotbolls räddning om vi vill ha med hela landet och dessutom seriespel i minst åtta månader.

Hybridgräset har lanserats som en välsignad räddning från hemskheten konstgräs. Det håller inte på Nya Ullevi för deras tre hyresgäster. Gais och ÖIS måste i nuläget ta hjälp av Bravidas konstgräs.

Malmö och Eleda bjöd på ett strålande hybridgräsunderlag i premiären. Till vilket pris? Från mitt köksfönster har jag utsikt till Eleda. Natt efter natt – nästan i alla fall – lyser någon form av ljus med inkopplad värme upp himlen över stadion. Till vilket pris i dessa tider med de höga elkostnaderna?

För att hålla denna utmärkta plankvalitet minimerar ägaren Malmö FF utnyttjandet. Den mesta träningen bedrivs på hybridträningsytorna.

Malmö FF är priviligierat.

Så ser det inte ut i övriga landet. Arenorna måste i de flesta fall utnyttjas av mer än en klubb och ett lag.

Det är därför konstgräs för många orter och många lag är nödvändighet.

***

Sen undra jag återigen varför samma debatt inte sker inom damfotbollen, Allsvenskans sydligaste lag, FC Rosengård, spelar på konstgräs.