Det här inlägget är lite försenat.

Det har kommit lite emellan, som det ofta gör vid denna tid på året, somt bra, somt lite sämre, men inget allvarligt.

Slutspelet i VM-handbollen blev dramatiskt och bjöd på den höga idrottsunderhållning som de flesta allmänt idrottsintresserade förknippar med internationella mästerskap i damhandboll.

Och alltid – nästan i alla fall – detta Norge. Vilken moral, vilken teknik, vilken snabbhet och vilken bredd! Mot detta fantastiska lag spelade Sverige oavgjort. Det svenska laget är bra. Den officielle placeringen som femma är den nivå, där Sverige befinner sig. Fjärdeplatsen i sommarens OS vidimerar detta konstaterande.

***

Medaljerna sitter högt i de internationella mästerskapen. Under 2000-talet har det arrangerats 6 OS och vardera 11 VM och EM. Damerna har tävlat om 84 medaljer. 44 har hamnat i Norge (12—5—4), Ryssland (5—4—3) och Frankrike (4—4—3). Fyra på listan är Danmark (3—2—2) och femma Ungern (1—2—3), två nationer som i detta tidsperspektiv hade sina framgångsperiodeder i början av 2000-talet. De tre stora har med andra ord numera ett fast grepp om tätpositionen i damhandbollsvärlden. Det blir med andra ord inte så mycket över för övriga länder. Den starkaste nykomlingen är Nederländerna med fem medaljer med ett VM-guld som den finaste kryddan. Spanien har också etablerat som en toppnation, fem medaljer, dock inget guld.

Brasiliens VM-guld och Montenegros EM-guld är de stora överraskningarna.

17 länder har tagit medalj i dessa 28 mästerskap, Sverige två i EM, ett silver och ett brons. Sverige tillhör skiktet under de stora. I VM kryssade man mot Norge och Nederländerna och har i mästerskap besegrat alla de stora, så en pallplats finns, i min optimistiska värld, alltid inom räckhåll för Sveriges damer. Årets OS och VM har visat det.

***

I och med Sovjets och Jugoslaviens sammanbrott har bredden på toppen ökat. Ukraina har två medaljer under 2000-talet och fyra lag från det forna Jugoslavien har spelat hem medaljer.

Anmärkningsvärt är att en så stor idrottsnation som Tyskland har ett enda EM-brons och att Polen inte ens har någon medalj på 28 mästerskap. Kanske något att fundera över för de eventuellt besvikna svenska supportrarna.

***

Årets VM med sina 32 slutspelslag visade att handbollen saknar en internationell bredd. Brasilien har starkt lag, Sydkorea, med tre medaljer under 2000-talet och fler dessförinnan (OS guld hemma 1988 och silver 1984) tillför kvalitet liksom Japan. Det har då och då sett lovande ut för Afrika men något genombrott kommer inte. Kongo och Angola visar någon gång vad som kan komma.

Ur europeisk synvinkel vore det positivt om intresset för handboll kunde öka i bollnationerna England Italien, Och i ett vidare perspektiv USA.

***

Avslutningsvis, visst kändes det lite klent att Sverige bara spelade fyra matcher av betydelse i VM. En seger, två kryss och en förlust, fyra matcher mot ettan, tvåan, nian och det trettonde laget.

Godkänt. Med plus för spänning och god idrottsunderhållning.

VM-slutspel skall vara topp, inte social verkasamhet.,