EM är slut.

Det hat varit en intressant månad. Jag har sett de flesta matcherna och haft behållning. Det har varit bra idrott på hög nivå, oftast.

Kvartsfinalen mellan England och Spanien, 2—1, var en de bästa match mellan damer jag sett. En av är det säkrats att skriva. Jag har sett Japan, Frankrike och Nederländerna i matcher med liknande kvalitet. Det senaste minnet är inte alltid det rätta. Kommentarerna efter årets turnering har i några fall varit för euforiska.

***

Skillnaden mellan topplagen i slutspelet har varit stora. Bristen på toppbredd gör att damfotbollen ännu inte kan räknas som internationellt riktigt stor. Siffrorna i det pågående VM-kvalet ger ingen PR för damfotbollen.

Därmed inte sagt att toppnationerna inte har hög kvalitet.

***

Jag har tidigare noterat att Östeuropa och Balkan inte var representerade med något lag i EM-slutspelet. Märkligt nog kom många (duktiga) domare från dessa områden.

***

Anhängare av VAR har haft tunga veckor. Tänk på alla dessa millimeteravblåsningar för offside, medan man släppt igenom ojustheter och ibland måhända hänvisat till soft penality.

Och den eviga olösliga handsregeln. Kan någon vettig människa (Inte Jonas Eriksson!) förklara för mig vad en onaturlig ställning är för en spelare som hoppar och rör sig i en tilltrasslad situation? Det mest onaturliga rörelsemönstret är att förflytta sig med händerna på ryggen.

***

De sista tio minuterna av EM-finalen visade på behovet av effektiv speltid. Det skall inte vara lönsamt att fördriva tiden så som engelskorna gjorde utan åtgärder. Effektiv speltid över hela matchen lär det aldrig bli. Men varför inte de sista tio minuterna i elitfotbollen?

EM-festen fick en klar, fadd eftersmak på grund av Englands uppenbara spelsabotage,

***

Åskådarantalet i turneringen imponerade. Av tv-bilderna att döma var det betydligt fler damer än vanligt på matcherna. I den svenska Damallsvenskan med sina klena publiksiffror finns det en olöst potential i att locka fler kvinnor till matcherna.’

***

Sverige då?

Delad trea är en bra utdelning med tanke på prestationerna. Sverige var 2022 inte Europas tredje bästa lag. Förhoppningarna var för stora.

Det är i Allsvenskan de blivande landslagsmännen skall skolas. Men vägarna in i topplagen är trång. Det finns många utländska hinder på vägen. I den spelarlista kvällstidningarna presenterade inför seriepremiären fanns 110 spelare med utländskt pass i de 14 föreningarna, allt från fyra till 13. De tre Skåneklubbarna: Rosengård elva, Vittsjö tio och Kristianstad nio. Det ger inte många platser till skånska talanger.

Jag är medveten om att en modern fotbollsvärld ser ut så här.

Men är det rätt väg att skapa ett framtida, slagkraftigt landslag?

Jag tror inte det i min kanske gammalmodiga idealistiska idrottsvärld.

 

Axel H

3 augusti 2022 21:38

Lika intressanta som korrekta iaktagelser som alltid, Masse. Kan inte låta bli att kommentera ett par av dem och delge mina tankar.

Det generella idrottsintresset på Balkan är generellt oerhört stort, det största jag upplevt i de delar av världen jag besökt men kunskapen där matchar inte de socioekonomiska förutsättningarna för att bli professionell fotbollsspelare som ju kräver en mer professionell vardag vilket kan förklara varför de kvinnliga domarna håller högre nivå än spelarna.

Formuleringen och regeln kring armens och handens "naturliga" position är absolut olycklig. Den naturliga positionen är ju alltid den som blir när spelaren försöker skapa kraft eller balans vilket aldrig sker med händerna på ryggen. Bättre hade varit "en position som ser ut att avsiktligt avvika från det naturliga rörelsemönstret på så sätt att syftet inte är att skapa kraft eller balans utan att istället påverka bollens rörelsebana". Det är ju bara "handboll" när man faktiskt försöker använda handen...

Magnus Månsson

4 augusti 2022 11:15

Tack och ha det bra/MM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I dag blir det mycket sport i tv. Något får jag betala via skattsedeln, annat via en betalkanal. Allt kostar. Sydsvenskan har i dag en krönika, signerad Max Wiman, där han diskuterar handbollens/bolaget Infronts problem och affärsmetoder. Några s...

Tidningsmorgnarna är inte som förr, som de varit i över 70 år av mitt liv. Jag talar som trogen läsare av Sydsvenskan och dess sportsidor. Den tidigarelagda tryckningen har gjort att händelser efter klockan 21 inte finns att läsa i den tidning, jag...

Jag är ingen frekvent tittare på damhandboll. Nu pratar jag om det inhemska seriespelet. De internationella mästerskapen är däremot några av idrottsårets höjdpunkter med den intensitet och finess som få andra damlagsporter kan uppvisa. Min lilla ...

Jag såg Göteborg—Malmö x 2 i går. Två klassmål och ett touchmål gav 3—0 till Malmö FF mot IFK Göteborg. Ett klassmål och ett touchmål gav 2—0 till FC Rosengård mot BK Häcken. Malmö i topp för både herrar och damer i den högsta...

Jag har fått ett nytt favoritlag i fotboll. Nja, favoritlag är förstås att ta i, det skall lite mer till än några enstaka matcher för att få en stabil plats i mitt fotbollshjärta. Men jag erkänner att jag på senare tid gärna sett och följt Bayern L...