Jag tillbringade min söndagseftermiddag i en uppfräschad Heleneholmshall, perfekt för basket.

Det var av dubbla familjära skäl jag besökte hallen, men jag tillhör en sällsynt skara som gillar både basket och handboll. Det finns en viss antagonism mellan dessa idrotter, lite åt det skämtsamma hållet men man ser också lite skeptiskt på varandra.

Jag har tidigare hävdat att i tidig ålder, kanske upp till 12—13-år, hade båda sporterna gynnats av ett samarbete. Basketens snabba fötter i försvarsarbetet hade utvecklat handbollen och handbollens långa passningar över större ytor hade gett en ny dimension till basketens kontringsspel. Som exempel.

***

Som uppvuxen i närheten av Ystad finns liksom handbollen i blodet. Det var först under studietiden till idrottslärare under början av 1960-talet jag lärde mig något om basket. Det är en perfekt bollsport inomhus på skolnivå, kan spelas på liten yta, har en stor boll lätt att fånga även för ”de fumliga”, få spelare i laget så de flesta kan känna sig delaktiga. Och lätta regler om man tummar lite på regelboken.

Handbollen kräver ytor som inte finns i en normal skolvärld och en handboll utan klister är svår att fånga för de flesta i en normal skolklass.

Att få igång ett stimulerande spel i volleyboll är svårt på högstadienivå.

Jag slutade min lärargärning innan innebandyns genombrott. Den har kanske slagit ut basketen som en perfekt bollsport på idrottslektionerna.

Se här några nostalgiska funderingar från en före detta idrottslärare!

***

Matcherna i går gav två Malbasvinter. Damerna, som spelar på näst högsta nivån, eliminerade AIK från högsta ligan med 66—65 i Svenska cupen. Herrarna vann med 70—64 över Riksidrottsgymnasiet Mark i Superetten.

Basketen har i jämna matcher, som dessa båda, en inbyggd dramatik. En boll i korgen kan ge en, två eller tre poäng och det ger coacherna möjligheter till taktiska dispositioner för att få önskad effekt. Det utnyttjades till fullo och för Malbas del till belåtenhet.

***

En regel jag gillar i basket är den om foule. Efter fjärde lagfoulet i varje period (finns fyra) blir det obligatoriskt två straffkast. Förvisso tufft men tar bort den destruktivitet som ofta präglar handbollens försvarsspel. Det är för lätt göra regelfel utan stora konsekvenser. Som vid varning för passivt spel. Hur lätt reduceras inte fyra tillåtna passningar till två. I basket måste man avsluta ett anfall inom 24 sekunder, men foular motståndaren med färre än 14 sekunder kvar får anfallande lag åter 14 sekunder till på sig att göra poäng.

Jag har inga förslag till förändringar inom handbollen, men rent allmänidrottsligt juridiskt känns basketen regler i detta fall mera positiva. Destruktivitet och regelbrott skall inte ge fördelar.

***

Tro nu inte att jag övergett handbollen som huvudintresse som lagsport under vinterhalvåret. Skulle aldrig se en vanlig ligamatch i basket framför en i handboll av samma dignitet. Men det finns regeltolkningar i handboll som skaver.

Och glöm inte att familjeblod betyder mycket i ett idrottshjärta som rymmer många sporter.

Egentligen borde man inte bry sig.

Man att inte reagera är att resignera.

I dessa tider, då handbollens alltmer undanskymda plats i media diskuteras,  kommer Sydsvenskan i dag med ett nytt rejält bottennapp. I Handbollsligan spelades toppmötet mellan Sävehof och Hammarby, 33—34. Resultat och tabell fanns. Det tackar jag för. Men jag sakande målgörarna. Det gör man titt som tätt i min tidning.

Jag vet hur det ibland kan vara svårt att få plats med viktiga resultat på ett begränsat utrymme. Men så ser jag 14 centimeter resultat med målgörare, tid för mål och tabell för damernas högsta hockeyliga. Elak som jag är kollade jag de officiella publiksiffrorna för de fem matcherna: 65, 320, 69, 135 och 66. Är inte intresset större i berörda orter långt från Malmö, hur kan då denna undermåliga prioritering ske i en Malmötidning?

Det finns fler underligheter i dagens resultatbörs. Trovärdigheten blir mindre och mindre.