Så var den allsvenska fotbollen i gång. Två omgångar avklarade.

Har sett åtta matcher, några lag två gånger, andra igen alls. Det är givetvis ett alldeles för litet underlag att dra några slutsatser av. Och det hade det varit även om man så sett alla lagen. Två omgångar av 30 säger i princip inget.

Även om domedagsbasunen varit framme i olika medier redan. Till största delen MFF-relaterade.

***

Något vågar man väl konstatera.

Bästa halvlek hittills är Norrköpings första i matchen mot AIK med ett högt tempo och en intensitet, kombinerat med bra passningsspel, som visade på en inneboende hög kapacitet. När AIK kom in i spelet visade Solnalaget hur svårslaget de svenska mästarna lär bli även detta spelår. 0—0 blev det.

Sämsta halvlek så här långt, i min bok, är Malmö FF:s andra mot Sundsvall. Fotboll går ut på att göra mål – och försvara sin egen bur. Det är sällan man ser ett lag bjuda på tre så enkla mål som MFF på en enda halvlek. 3—1 blev det.

En intressant iakttagelse: I pausintervjun sa Sundsvalls tränare Joel Cedergren att hans lag skulle såra MFF på den stora ytan bakom Oscar Lewicki. Det var precis vad man gjorde vid 1—0.

***

Och en sak är sig lik. Det kan man redan konstatera, Malmö FF:s självbild.

I paus påpekade Guillermo Molins hur bra laget var och att det inte skulle vara några problem att vinna.

Och efter 1—3 konstaterade tränaren Uwe Rösler att hans lag var det klart bästa. Detta efter 1—3 och tre klara misstag.

Man kände igen mantrat från förra våren, fast då hette personerna Magnus Pehrsson (tränaren) och Markus Rosenberg.

***

Som vanligt förbryllar Rosenberg i sina uttalanden.

Så här lär han sagt i veckan:

”Jag hatar att man går ut och säger att vi spelar bra när vi förlorar, men en poäng på de tre bra halvlekarna – en mot Häcken var dålig – känns inte snällt. Vi är inte i närheten av vår kapacitet, men jag tycker ändå en poäng är för lite…”

Hur många har hört honom under årens lopp i allsvenska sammanhang medge att motståndarna varit bättre än MFF? Samtidigt har laget alltid (nästan i alla fall) spelat bra.

Det var det där om självbild.

***

Jag är förvånad över att Markus Rosenberg spelade 90 minuter i U 21-mötet mot Häcken i måndags med motiveringen att skall han orka 90 minuter nu på söndag mot Östersund, måste han 90 minuter i benen innan dess.

Han skadade sig den 12 februari, två månader sedan, har tränat sporadiskt och spelat 20 minuter mot Sundsvall. Han är 36 år. Kan en relativt otränad kropp återhämta sig på fem dygn efter en – trots allt – viss urladdning.

Fysiologin har sina lagar. Även för en fotbollsspelare.

.