Jag är ingen vän av den hysteri som nu finns kring AIK:s 17-årige fotbollstalang Alexander Isak.

Hysteri i alla dess former är för övrigt inget jag gillar. Låt mig dock först konstatera att Alexander är en jättetalang, i alla fall av vad jag sett på tv. Hans första mål mot IFK Norrköping i söndags var ett mål som skvallrade om en osedvanlig kapacitet. Att detta inte var en tillfällighet har man sett även tidigare.

Men …

Och här kommer min invändning. När TT skildrade Sveriges 3—0-vinst över Estland i kvalet till U 21-EM  noterade man i första meningen att Alexander Isak debuterade i landslaget. Mer än en tidning, eller sajt, gjorde rubrik på detta faktum.

I TT-referatet stod också:  Men i det främsta strålkastarljuset hamnade en bänkad spelare. AIK:s 17-årige stortalang Alexander Isak fick göra ett inhopp med kvarten kvar att spela. Isak ryktas vara på väg till flera europeiska storklubbar.

Jag såg matchen. Men vad presterade då denne talang? Jag tror att han rörde bollen högst fyra gånger och gjorde inga större avtryck i matchen. Och det kan man givetvis inte begära under ett så kort inhopp. Och likväl var det han som fick rubrikerna.

Det är det jag kallar hysteri.  Jag tycker faktiskt synd om Alexander Isak.

Han ersatte för övrigt lika gamle Joel Asoro, en målskytt utan att det uppmärksammades.

I det svenska laget var det många som var alldeles utmärkta, inte minst Norrköpingsfostrade Kristoffer Olsson. MFF:s försvarare Pa Konate var också mycket bra.

***

Såg i dag Malmö FF:s vd Niclas Carlnén med sedvanlig MFF-ödmjukhet konstatera:

-        Vi har den bästa fotbollsakademin i Sverige. Vi är bäst men har inte de bästa förutsättningarna.

Vilka är kriterierna för att utse sig själv till bäst i Sverige?