Tacka vet jag Sydsvenskan!

Oj då! Vad har hänt?

Som notorisk tidningsläsare läser/bläddrar jag i de lokala tidningarna när jag är på resa. Vid mitt Danmarksbesök blev det Jyllands Posten, med en upplaga i samma storlek som Sydsvenskan och tyvärr med samma negativa läsarnedgång i papperstidningen under 2000-talet som Malmötidningen.

Givetvis granskade jag sportsidorna, tre till antalet de dagar jag var på Jylland.

En av dessa dagar fick Caroline Wozniacks tenniscomeback två sidor, en annan Rasmus Höjlunds övergång till Manchester United också två sidor. I övrigt var det relativt korta referat från det pågående VM:et i cykel i Glasgow, några korta notiser och ett minimalt utrymme för Sport i siffror, där olika cykellopp utanför VM prioriterades.

Inte ett ord om VM-turneringen i fotboll.

I min värld en verklig torftig idrottsbevakning!

***

Så man borde kanske i sin lilla lya vara nöjd med vad Sydsvenskan erbjuder sina sportläsare. Den är oerhört mycket mer varierad. Trots sina slagsidor. Men samtidigt, med de resurser som finns och det utrymme som ges, borde mångsidigheten vara större. Som den svenska GP-galan i friidrott i Malmö i lördags med stora delar av den absoluta svenska eliten, med lokal prägel, borde vara värd uppmärksamhet före tävlingen. Det fanns fler infallsvinklar även efter. Och inte minst en utförligare resultatbörs.