För en tid sedan granskade jag det skånska friidrottsåret på herrsidan.

Det var inte bra, sett ur ett toppbredd-perspektiv faktiskt riktigt uselt. Och för att göra bilden än mer negativ, det är väldigt få grabbar i mellantonåren som ägnar sig åt friidrott.

Damflicksidan då?

Den är generellt sett bättre. Men ingalunda bra. Det som överraskade mig var att det även i 16- och 17-årsklasserna endast var mellan 15 och 20 tjejer totalt som någorlunda seriöst ägnade sig åt friidrott. I F 15-gruppen var det cirka 25.

Tendensen i de lite yngre årskullarna har varit att startfälten i flickgrenarna varit betydligt större än bland grabbarna. Något fler pojkar har nu fortsatt upp i åren – i vissa grenar, måste tilläggas – medan bortfallet bland flickorna procentuellt blivit större. Tyvärr talar vi om små tal. Det är ju bara ett fotbollslag med några avbytare.

På damsidan kan, generellt sett, yngre tjejer hävda sig bättre bland i seniortävlingar. Det märks naturligtvis också statistikmässigt. Malmö AI har några duktiga mångkamperskor i svenska eliten och de fyller ut årsbästalistorna i många grenar.

Liksom på herrsidan är de skånska sprintertjejerna i topp i Sverige, ja, på 100 och 200 meter särklassigt bäst. På 400 meter är det okej.

Från 800 meter och uppåt finns det några enstaka löpare i närheten av svensktoppen men en dålig bredd och där, precis som på herrsidan, duktiga veteraner gör att det över huvud taget kan sammanställas en skånsk Tio-i-topp-lista.

14,02 på korta häcken är okej, liksom två ytterligare under 15 sekunder men sen bara tre till under 16 sekunder imponerar inte. Lika lite som att 61,77 på långa häcken är långt före tvåan.

184 i höjd är bra – vi talar ur svensk synvinkel – men bara tre på 170 och bara tio totalt över 160 är inte övertygande.

Stav är intressant. Med två hoppare över 4 meter och en på 393 är de skånska damerna bättre än herrarna.

Endast två över 550 i längd kan ingen vara nöjd med lika lite som de två främsta i tresteg har 11.70 respektive 11.62 Och bakom, i båda grenarna, en brist på bredd.

I kasten finns topp i kula, Fanny Roos, och diskus, Mathilda Eriksson, men ingen som är i närheten av att ta upp konkurrensen på denna nivå.

I slägga har många av de unga, lovande tjejerna försvunnit, kvarstår unga Thea Löfström, Åhustjej som tävlar för MAI, med 63,52 och med 47 meter som näst bästa skånska resultat.

Ingen skånska satsar seriöst på spjut.

***

Det här är inte heller någon ljus bild av skånsk friidrott. Men kanske ljusare än herrsidans.

Sett i backspegeln är den totala tillbakagången klar.

Varför har det blivit så?

Och vem bryr sig?

Jag återkommer med mina funderingar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tidningsmorgnarna är inte som förr, som de varit i över 70 år av mitt liv. Jag talar som trogen läsare av Sydsvenskan och dess sportsidor. Den tidigarelagda tryckningen har gjort att händelser efter klockan 21 inte finns att läsa i den tidning, jag...

Jag är ingen frekvent tittare på damhandboll. Nu pratar jag om det inhemska seriespelet. De internationella mästerskapen är däremot några av idrottsårets höjdpunkter med den intensitet och finess som få andra damlagsporter kan uppvisa. Min lilla ...

Jag såg Göteborg—Malmö x 2 i går. Två klassmål och ett touchmål gav 3—0 till Malmö FF mot IFK Göteborg. Ett klassmål och ett touchmål gav 2—0 till FC Rosengård mot BK Häcken. Malmö i topp för både herrar och damer i den högsta...

Jag har fått ett nytt favoritlag i fotboll. Nja, favoritlag är förstås att ta i, det skall lite mer till än några enstaka matcher för att få en stabil plats i mitt fotbollshjärta. Men jag erkänner att jag på senare tid gärna sett och följt Bayern L...

Vad får man för pengarna nu för tiden? Jag tänker på den allsvenska fotbollsvärlden och i detta fall IFK Göteborg. Funderingarna kom upp i samband med derbyt i veckan mellan Gais och IFK, 2—1. I startelvan kom IFK med sju spelare med utländ...