Usch!

Ja, vad annat skall man säga efter gårdagens 2—0-förlust i EM-kvalet mot Österrike?

Totalt sett var den svenska insatsen bedrövlig. Lovorden till målvakten Robin Olsen var verkligen berättigade.

Har ägnat någon timme åt att studera vad med eller mindre etablerade fotbollstyckare anser. Åsikterna är många. Och skiftande. Några lägger skulden på de fyra i försvarslinjen. Och jag som i min enfald trodde att en bra defensiv är ett kollektiv arbete över hela plan, av alla spelare.

Andra menar att det saknades kreativitet från mittfältet och anfallarna inte fick rätt understöd. Det finns fler infallsvinklar.

Alla synpunkter i beaktande kan enkelt sammanfattas: De svenska spelarna var inte tillräckligt bra för att fullt ut matcha de österrikiska.

Däri ligger problematiken. Vi har närvarande inte en landslagstrupp som håller i dessa sammanhang. Det räcker inte att byta förbundskapten. Gårdagsinsatsen var inte en engångsföreteelse. Det har varit en trend en längre period.

Få, om ens någon, har haft större anmärkningar mot den nominerade truppen. Man tager vad man haver, som Kajsa Varg en gång myntade. (Jag rekommenderar en googling på Kajsa Varg för den oinvigde).

Österrikes skicklighet och bättre teknik i högre tempo tvingade ner den svenska defensiven.

***

Det var inga höga betyg till de svenska spelarna, undantagandes då naturligtvis Robin Olsen. Som tv-tittare har man ingen helhetsbild av matchen. Såg exempelvis ett Samuel Gustafson av någon belönades med en 3:a för sin förmåga att täcka ytor. Nog så viktigt, men det är en roll man inte förknippar med en Allsvenskans konstruktivaste spelare. Det blev liksom rätt man på fel plats.

***

Någon menar att det var dags för en föryngring. Denne kan inte vara speciellt påläst. Okej, Martin Olssons (35) och Albin Ekdahls (33) landslagskarriärer lär väl gå mot sitt slut men Robin Olsen (33) och Emil Forsberg (32) har många år kvar i landslaget.

Viktor Claesson är 31 och av de övriga som var disponibla i går var nio 25 år eller yngre. Ålderskrämpor är inte orsaken till regressen.

***

Problemet ligger kanske på klubbnivå. Toppklubbarna framhäver gärna sina utmärkta ungdomsakademier. Men nu när transferfönstret öppnas sneglar sportcheferna utomlands för att fylla luckorna. Egenproduktionen anses inte tillräcklig,

Och se gärna hur många utländska spelare som är tongivande i de allsvenska lagen, inte minst i topplagen.

Hemvändarna i all ära, de tillför sällan spetskvalitet till landslaget.

Man bör kanske inte heller förbise att spelare med dubbla pass föredrar spel för andra landslag än Sveriges.

***

Landslagsproblematiken är komplex.

Ansvaret ligger på fler parter än hos Janne Andersson.

 I