I går tisdag, igen allsvensk fotbollsmatch-

Abstinensen för en nörd gjorde sig påmind. En överdrift förstås. Jag har många intressen, uppgifter att försöka hinna med. Det är bara att erkänna, åldern tar ut sin rätt. Tempo och ork är inte som förr. Samtidigt lär det vara nyttigt att hålla igång, både fysiskt och mentalt.

Nåväl. I en paus från olika sysslor tittade jag på Dplays korta sammandrag av omgångens allsvenska höjdpunkter. Det fanns många sevärda sekvenser. Men också situationer att fundera över och diskutera. Inte minst för domarteamen. Den här gången tänker jag på bedömningen vid täckandet av skott inom straffområdet. Vi har armar bland annat för att balansera kroppen i rörelse, inte minst vid olika upphopp. Det är en naturlig rörelse. Armarna hamnar en bit utanför kroppen. Likväl bestraffades en spelare/ett lag trots att denne hoppade naturligt och till och med vände ryggen till för att blockera ett skott. Bollen träffade armen, javisst.

Men är händelsen straffbar? Tydligen. I en match i alla fall. I en annan i en liknande situation friade domaren.

Bedömningen är svår. Jag medger. Men ett rätt beslut är det som skiljer en bra domare från en något sämre.

***

På samma tema har jag sett några, i mitt tycke, hårresande beslut. En liggande spelare i straffområdet träffas av en boll slagen på armen från någon meters håll. Straff! Var skall hen ha armen?  Jag förstår inget.

I matchen Degerfors—Trelleborgs FF fick TFF i slutminuten straff efter en sådan situation. Men TFF-are som jag är gladdes jag åt att hemmamålvakten tog straffen. Det vore hemskt att förlora två poäng på en sådant okänsligt domslut. Även om det drabbade TFF.

Dags för domarkåren att lära sig hur en kropp i rörelse fungerar.

De senaste säsongerna har bjudit på alltför många fel.

***

Jag vet inte hur många gånger jag på sportkrönikeplats i mitt husorgan fått läsa kritik om Fotbollförbundets dåliga PP för Svenska cupen. Så är det det där med glashuset.

I dagarna har tre av regionens lag, Lunds BK, Torn och Rosengård, spelat första omgången i säsongens cup. Jag har inte sett ett resultat i den tidning jag förmånsbeskattas för att få i brevlådan.

Hur det gick? Jo, Lunds BK och Torn avancerade. Rosengård är utslaget.

***

I söndags hade SDS:s nytillträdde chefredaktör Jonas Kanje en krönika där han påpekade att målet var en helt jämställd tidning. Hälften av artiklarna skall vara skrivna av män och hälften av artiklarna skall handla av kvinnor. Och tvärtom naturligtvis.

Är det inte en bättre målsättning att göra en bra tidning, där man väljer journalister efter kapacitet och artiklar efter kvalitet?

Oavsett genusaspekt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I dag blir det mycket sport i tv. Något får jag betala via skattsedeln, annat via en betalkanal. Allt kostar. Sydsvenskan har i dag en krönika, signerad Max Wiman, där han diskuterar handbollens/bolaget Infronts problem och affärsmetoder. Några s...

Tidningsmorgnarna är inte som förr, som de varit i över 70 år av mitt liv. Jag talar som trogen läsare av Sydsvenskan och dess sportsidor. Den tidigarelagda tryckningen har gjort att händelser efter klockan 21 inte finns att läsa i den tidning, jag...

Jag är ingen frekvent tittare på damhandboll. Nu pratar jag om det inhemska seriespelet. De internationella mästerskapen är däremot några av idrottsårets höjdpunkter med den intensitet och finess som få andra damlagsporter kan uppvisa. Min lilla ...

Jag såg Göteborg—Malmö x 2 i går. Två klassmål och ett touchmål gav 3—0 till Malmö FF mot IFK Göteborg. Ett klassmål och ett touchmål gav 2—0 till FC Rosengård mot BK Häcken. Malmö i topp för både herrar och damer i den högsta...

Jag har fått ett nytt favoritlag i fotboll. Nja, favoritlag är förstås att ta i, det skall lite mer till än några enstaka matcher för att få en stabil plats i mitt fotbollshjärta. Men jag erkänner att jag på senare tid gärna sett och följt Bayern L...