Så var det slut, en av idrottsårets främsta tv-underhållningar, ett internationellt mästerskap i handboll.

För damer!

Ok, det kan verka tjatigt att påpeka det där med kön. Men sanningen är att de flesta allmänt idrottsintresserade ofta framför den åsikten. Jag vidhåller min uppfattning. Men vill förtydliga: Det gäller internationellt. Den svenska högsta herrligan är attraktivare än den för damer.

***

VM-finalen mellan Holland (eller Nederländerna om ni nu vill) och Spanien blev sällsynt dramatisk, 30--29. Den avgörande sekvensen kommer att bli omdiskuterad. Var spanjorskan på något sätt inne i målgården och därmed hindrade den holländske målvakten att snabbt få igång en kontring? Får man inte ens sträcka in händerna? Jag vet inte. Har inte hittat något i de regelverk jag haft tillgång till.

Principiellt är jag positiv till att spelsabotage i slutskedet skall straffas hårt, som nu med utvisning och straffkast. Samtidigt: Spelförstörelse, en omfamning före de sista 30 sekunderna före slut för att hindra en snabb motattack renderar bara i ett harmlöst frikast. Proportionerna i straffpåföljd är för stora. I min värld är detta alltför ofta förekommande i handboll. Det har jag noterat många gånger tidigare.

***

Sveriges insats var godkänd. Det har jag också noterat tidigare. Det är väl bara de största optimisterna som hade trott att det skulle bli medalj.

Att Linn Blohm utnämndes till VM:s främsta mittsexa är meriterande för henne och svensk handboll. Välförtjänt.

Sen har jag en hel annan uppfattning än den jury som utsåg turneringens bästa och viktigaste spelare. Hur man kunde undgå Rysslands Anna Vyakireva är oförklarligt. Vi som gillar lirare hade högtidsstunder varje gång hon var involverad i spelet. Hennes register är unikt. Jag har naturligtvis inte ett tillräckligt stort historiskt perspektiv men ställer frågan: Anna Vyakireva måste väl vara en av de bästa damspelare världen sett?

***

 Visst saknas USA och Storbritannien men en VM-turnering i handboll för damer är global. Europa dominerar förvisso, men det är ett stort Europa med Öst och Balkan med i högsta grad – till skillnad från fotbollen – liksom Östasien, ett Afrika på frammarsch och konkurrensdugliga nationer från Sydamerika. För sex år sedan blev Brasilien världsmästare.

***

Jag trivs i sällskap med tv-paret Claes Hellgren/Robert Perlskog. Deras avslappade samtal och kunniga kommentarer är en stark kontrast till de hysteriska reportrarna i främst ishockeyn.

Hellgren/Perlskog kan ibland vara något nationalistiska – men vilka svenska etermediasportjournalister är inte det? Men när Hellgren/Perlskog får kritik för partiskhet från Malmös meste sportkrönikör känns det som det berömda stenkastet i glashuset.

Den förra elitspelaren Johanna Ahlm gjorde kommentatordebut i internationella sammanhang. Hon var kunnig och påläst men alltför pratsam och kritiken mot domarna var oftast för onyanserad. Men det kan bli bra.

Jag hoppar oftast över studiesnacket före, under (pausen) och efter matcherna. Men när jag gör det har jag behållning av Martin Frändesjö och Hanna Fogelström, goda pedagoger.

***

Om en knapp månad är det EM för herrar. Bland annat i Malmö!

Något att se fram mot.