Visst minns man en fyra.

Jag kommer inte att glömma de högtidsstunder det svenska damlandslaget i handboll gett de senaste drygt fjorton dagarna. Trots att det inte blev en notering i den medaljkolumn man senare historiskt ser tillbaka på.

Nu är det inte bara det svenska laget som glatt. Med risk att bli tjatig: Ett internationellt mästerskap för damer i handboll rankar jag idrottsligt högt.

***

Att komma fyra i ett VM är självfallet stort. Den senaste – låt oss säga – femårsperioden har Norge, Frankrike, Holland och Danmark varit världsledande. Nu i VM vann Sverige över två av de fyra. Förlusterna blev knappa mot de två övriga.

Det som fattas är en något bättre toppbredd. På några positioner är det för stor skillnad mellan startspelaren och ersättaren. För att lyckas helt ut måste också ”stjärnorna” ha en bra dag. Fransyskorna plockade bort Bella Gulldén och i mötet mot Nederländerna var Nathalie Hagman (hon kom faktisk med i All star team) knappast ens godkänd. Är dessutom marginalerna (de är inbyggda i alla jämna matcher) inte de rätta är det svårt att ro på någon av de stora.

***

Det är inte lätt att vara förbundskapten. Man kan få kritik för det mesta. Själv hade jag synpunkter på varför Jamina Roberts bänkades så mycket i matchen mot Nederländerna. Aftonbladets Johan Flinck (som man ”måste” läsa om man initierat skall följa med i ett handbollsmästerskap) ställde frågan till Henrik Signell och fick en förklaring, som jag som en amatör i sammanhanget givetvis måste acceptera.

Däremot har jag oerhört svårt att förstå dem som kritiserade Signell för att han inte coachade laget socialt (han lät aldrig Jenny Alm komma in i slutspelsmatcherna).

Elitidrott i VM-sammanhang är ingen social verksamhet. Jag är övertygad om att de inblandade är fullt medvetna om detta. Och förmodligen också informerade av en klok förbundskapten.

Som Henrik Signell.

 

Stefan Eckerström

20 december 2017 11:32

Frågan om coaching...



"Elitidrott typ VM-handboll är ingen social verksamhet". Skriver en förträfflig kollega på sin läsvärda blogg, möjligen med mig som adressat. Påtalade ju efter finaldagen att förbundskapten Signell varit "elak" mot en enskild spelare i sin coaching, naglat fast just henne på bänken match efter match. Och nej, jag tänker inte krypa till korset. En VM-trupp består av 14 utespelare och två målvakter, de facto en relativt tunn numerär. Antalet matcher är avhängigt resultaten, i Sveriges fall blev det hela nio på kort tid. En anledning så god som någon att använda samtliga spelare. Självklart inte efter minutklocka, men gärna efter omdöme. Som förbundskapten tar man ju själv ut truppen, ingen annan tvingar på en "okvalificerade" spelare. Jag kan inte se att det är "social verksamhet" att fördela speltid över en lång turnering, snarare en del av jobbet. Även på elitnivå. Att konsekvent undanta 1 av 16 skulle däremot kunna kallas social utstötning.

http://bked

Magnus Månsson

20 december 2017 11:36

Visst ”Steff” är det dig jag syftar på i mitt inlägg.
Givetvis skall du inte ”krypa till korset”. Stå för din uppfattning, jag står för min. VM är en examen och i slutspelets slutspel är marginalerna så små att det inte ges utrymmen för sociala byten. I en anfallsposition, Jenny Alms, hade Sverige tre alternativ, på övriga två. Förbundskapten Henrik Signell rankade henne som trea.
Jag har alltid gillat Jenny Alm, lider med henne på grund av formsvackan (hämmad av sitt hårt bandagerade knä?) med åtföljande begränsad speltid under VM. Hon fick trots allt spela. Förvisso inte i de sista matcherna men ändå.
Vi kan nog vare ense om att Jenny Alms nuvarande form inte räcker till för att konkurrera ut Jamina Roberts och Hanna Westerberg.
Utan att veta något om Jenny Alms personlighet har jag intrycket att hon trots sin begränsade tid på plan var en positiv injektion på bänken.
Landslagets motsvarighet till HK Malmös Hampus Nygren.
Nog så viktigt en trupp.
***
Har på tv (en intensiv hosta gör att jag inte vill störa omgivningen) sett Lugi—Redbergslid och HK Malmö—OV. Inte utan att man saknar VM.
***
Såg din röda jacka på läktaren i går tillsammans med Kentarna Lindwall och Nileland. Har publiken övergett den södra läktaren för den norra? För sett till tv-bilderna verkade över 800 personer väldigt mycket.
***
Tackar för berömmet om ”förträffligheten”. Lite får man väl ”klia varandra på ryggen”. I morgonrutinerna ingår en titt på nätet om det finns något nytt Sportperspektiv.
Till slut trevliga helger till dig och de dina.
MM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett silver och ett brons blev den skånska utdelningen vid Final four i basket för juniorer och ungdomar, som avgjordes i helgen i Uppsala. Men ack så nära Eos U 21-lag för flickor var ett guld. Lundatjejerna förlorade finalen mot Alvik med 90&mdash...

Varför är de alltid samma visa i MFF-land när laget förlorat? Som nu efter Elfsborgs 3—1-vinst i går. Till MFF-land räknar jag in Sydsvenskans sport, den enda Malmöbaserade tidning eller site jag läser regelbundet. Det är alltid MFF som gör...

I helgen avgörs Final Four i basket, slutspelet i J- och USM. I Uppsala samlas 40 lag, uppdelade i 10 grupper, från hela landet. Det där med hela landet är förstås en sanning med en stor portion av modifikation. Svensk ungdomsbasket på den här ni...

Sex raka vinster och 18—1 i målskillnad är givetvis ett styrkebesked. Malmö FF:s inledning av Allsvenskan har varit övertygande. Lovorden har haglat över tränare och spelare. I de allra flesta fall är berömmen berättigade. Men i framgångsti...

En bit in i maj avgörs SM-finalerna i handboll. Sedan Ystads IF snabbt hämtat sig från utklassningsförlusten mot Önnered lutar det åt en finalserie mellan Sävehof och YIF på herrsidan. Bland damerna är det lite ovissare vem som skall bli motstånd...