Har i dagarna lämnat in Skånes Idrottsförbunds årsberättelse för 2012 till tryckning. Den är i år på 80 sidor i formatet A 4. Det är 28:e gången jag varit ansvarig för den idrottsliga delen av berättelsen,  och också den sista.

28 år är en lång tid och dessa år har gett mig en bra kunskap om skånsk idrott. Det har hänt mycket, men mycket är också sig likt.

I mitten av 1980-talet var Torbjörn Blomdahl en världsstjärna i biljard. Det är han än i dag.

Ragnar Skanåker vann OS-guld i pistolskytte 1972. Han höll hög internationell klass under ytterligare två decennier och är ännu placerad högt på resultatlistorna från SM.

Dessa två herrar är de som under längst period förekommit flitigt i de listor med placeringar från VM, EM och SM, som förekommit i årsberättelserna.

De utmanas av annan skytt, Emil Martinsson (före detta Andersson), som i viltmål årligen hamnar på pallplats i VM och EM en massa gånger. Emil är en okänd världsstjärna i en gren som så sent som 2004 fanns på OS-programmet, då Emil blev fyra.

Man kan givetvis dra en massa slutsatser om den idrottsliga utvecklingen under dessa närmare 30 åren. Det mest markanta är damernas intåg i det vi kallar kampsporter. Dessa sporter har också blivit fler, brasiliansk jiu-jitsu, kickboxning, MMA, shootfighting, submisson wrestling och thaiboxning för att nu nämna några, där Skåne 2012 hade framgångar.

Inom budo- och kampsportförbundet ryms också de östasiatiskt influerade idrotterna iaido, wushu, kendo och taido och de flesta med en massa varianter och stilar.

Under åren har några av budosporterna bildat egna förbund, judo, karate och taekwondo.

Klubbnamnen i de nya idrotterna har ställt till stora problem, när jag geografiskt skall placera föreningarna. Var finns Po-Eun, Fightzone, Muya Thai, Frontier MMA, Kaisho, Toigye, Garuda? I Skåne eller i något annat distrikt? De uppräknade klubbarna är skånska. Om ni nu inte visste det.

Styrkelyftarna har bildat ett eget förbund, skilt sig från tyngdlyftarna.

Dans och dart har blivit fullvärdiga medlemmar i Riksidottsförbundet, liksom triathlon.

I Skåne har det bildats klubbar för draghund och bob/skeleton, där Vitsippedalen från Veberöd till och med har haft svenska mästare.

Skånskt idrottsliv har breddats, möjligheterna att utöva olika idrotter har blivit större. Damerna/tjejerna har tagit för sig.

Jag återkommer och ser då närmare på den utvecklingen i några av de enskilda idrotterna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I dag blir det mycket sport i tv. Något får jag betala via skattsedeln, annat via en betalkanal. Allt kostar. Sydsvenskan har i dag en krönika, signerad Max Wiman, där han diskuterar handbollens/bolaget Infronts problem och affärsmetoder. Några s...

Tidningsmorgnarna är inte som förr, som de varit i över 70 år av mitt liv. Jag talar som trogen läsare av Sydsvenskan och dess sportsidor. Den tidigarelagda tryckningen har gjort att händelser efter klockan 21 inte finns att läsa i den tidning, jag...

Jag är ingen frekvent tittare på damhandboll. Nu pratar jag om det inhemska seriespelet. De internationella mästerskapen är däremot några av idrottsårets höjdpunkter med den intensitet och finess som få andra damlagsporter kan uppvisa. Min lilla ...

Jag såg Göteborg—Malmö x 2 i går. Två klassmål och ett touchmål gav 3—0 till Malmö FF mot IFK Göteborg. Ett klassmål och ett touchmål gav 2—0 till FC Rosengård mot BK Häcken. Malmö i topp för både herrar och damer i den högsta...

Jag har fått ett nytt favoritlag i fotboll. Nja, favoritlag är förstås att ta i, det skall lite mer till än några enstaka matcher för att få en stabil plats i mitt fotbollshjärta. Men jag erkänner att jag på senare tid gärna sett och följt Bayern L...